Vaccinationer

När vi kom till BVC meddelade sköterskan att det var dags för vaccination igen. Tjejerna fick ta en extra spruta i v. 39 eftersom barn födda innan v. 32 (tror jag att det var) inte fick samma skydd av vaccinationen annars. När vi tog de första sprutorna fick vi dessutom stanna kvar på neo nån timma efteråt eftersom barnen kunde få andningsuppehåll efteråt, som tur var slapp vi den biverkningen.

Idag var det iallafall dags för andra sprutan eller den första ordinarie sprutan. På neo fick barnen alltid sockerlösning när något smärtsamt skulle göras, jag trodde att BVC hade det också men så var det inte. Som tur var hade jag med mig i skötväskan, jag vet inte om det hjälpte så mycket men det känns bra att kunna göra allt som går för att det ska bli mindre smärtsamt. A ryckte till väldigt av sticken och skrek länge efteråt. F var ledsen men gick lätt att trösta. A har varit ledsen hela eftermiddagen, tillslut gav vi henne Alvedon och sedan somnade hon. Det var samma efter förra sprutorna så jag antar att det gör ont. Båda hade gått upp bra i vikt. A väger 4220g och F 4500g.

Jag passade på att fråga om det var dags att börja med smakportioner snart eller om man vänta till deras korrigerade ålder är 4 månader. Sköterskan menade att man inte skulle börja med någon annan mat innan 6 månader, det var tydligen något nytt. Så vi kör på med ersättning.

När vi kom hem från BVC tog vi en promenad i solen, har varit så fint väder de sista dagarna. Hittade Julskum i affären och jag var bara tvungen att köpa en påse, var jättegott. Jag passade på att hämta ur vaccinet mot Rotavirus på Apoteket. I vårt landsting får man själv betala om man vill ha den vaccinationen, 400kr dosen kostar det och det går åt totalt 6 doser till våra två barn.

Kunde inte sova mer än tre timmar i natt så nu är jag riktigt trött men kan fortfarande inte sova. Jag fattar inte vad det är för fel. Oftast har jag inte svårt att somna på kvällen men när jag varit uppe och matat tjejerna på natten så är det omöjligt att somna om. Jag tyckte att det var väldigt jobbigt med förlossningen och tiden på neo, jag vet inte om det är det som gör att jag inte kan sova. Bvc-sköterskan är så gullig och oroar sig lite för att jag inte sover, hon hade någon kontakt som jag kunde få prata med om jag vill.

Nya upptäckter

I helgen upptäckte tjejerna för första gången mobilen vi satt upp över deras säng. Båda har legat och tittat upp på den länge när vi haft den igång. Perfekt när man behöver greja med ett barn och behöver något att sysselsätta det andra med. A ler mot mig varje dag, F ler också mot mig men inte lika ofta som A. Mitt hjärta smälter varje gång jag får ett stort, härligt leende när jag pratar med dem. Båda har börjat ge ifrån sig små ljud som de inte gjort tidigare. Kan det vara början till att jollra kanske?
På skötbordet har jag ett litet lejon som jag visar för dem varje dag, de har tittat på det länge men nu vill de smaka också om det kommer tillräckligt nära.

Det är verkligen en enorm utveckling just nu och det är så himla häftigt att få vara med. I början när de bara åt och sov var jag lite rädd för att det var så det skulle vara att ha bebisar men nu är det helt annorlunda. Mycket roligare men också jobbigare, men det är det värt.

I helgen passade S tjejerna en stund när jag bakade bullar. Det var så roligt att baka, jag bakade massor innan jag blev gravid och tyckte att det var jättekul. Nu finns det inte så mycket tid och ork.

Jag letar ny vagn, eller en extra vagn. I vår vagn går det bara att ha dem framåtvända när man går över till sittdelarna. Tidigare har jag tyckt att det känts okej men nu känner vi båda att vi vill kunna se dem och prata med dem när de börjar sitta, så nu letar vi vagn. Hade tänkt mig en begagnad, får väl se vad som finns på blocket.

Imorgon är det dags för BVC igen. Både A och F äter riktigt bra nu vilket är väldigt skönt.

Regn, regn, regn

På morgonen skulle jag och tjejerna träffa en annan mamma med en bebis som är lika gammal som tvillingarna. Vi hade tänkt att ta en promenad tillsammans men eftersom det bara regnar hela tiden så hoppade vi över promenaden och fikade inne istället. Det var så roligt att se hennes bebis och jämföra lite med mina. De var så fina allihop men naturligtvis var min små i jämförelse. Nu väger F lika mycket som den bebisen gjorde vid födseln. De tittade på varandra och viftade lite, himla söta var dem.

På eftermiddagen var både A och F lite ledsna och eftersom det hade slutat regna tog vi en promenad med vagnen. Bestämde mig för att hämta ett paket jag köpt med en "gungstol" och några leksaker. Vi mötte upp S som hjälpte med hem med paketet och sedan monterade ihop allt under tiden som jag lagade middag. Sedan testade vi stolen, båda tjejerna tyckte att den var toppen och somnade gott i gunget. Lyckat köp. Båda har varit nöjda hela kvällen och somnade i sin säng vid 20.

Jag känner mig hemskt trött, trots att de sover bra på nätterna. Jag funderar på om det kan vara allt som hände i somras som kommit ikapp mig. Blir trött på mig själv som inte kan släppa det som hände och gå vidare, allt har gått bra. Vad som hände kommer inte att ändras oavsett hur mycket jag tänker på det.

BVC

Dagen inleddes med ett besök på BVC. Tjejerna blev vägdes och mättes, A vägde 3970g och F 4220g, det är stora tjejer nu. Jag fick fylla i ett papper om hur jag mår, vi får väl se vad det visar. Efteråt åkte vi vidare till en kompis för att fika, var mysigt.

A har varit jätteledsen och gnällig i några dagar nu. Hon vill bara vara nära hela tiden och det får hon såklart men det är svårt när båda vill ha närhet. Maten går det sämre med igen, hon äter men det tar tid och hon är ledsen när vi matar henne men inte efteråt. På kvällen var det inget som var bra. Då gick vi ut och gick med dem i vagnen. Det är alltid populärt och de somnar när vi kommer utanför dörren.

När vi kom hem sov de vidare en liten stund i vagnen innan det var dags för mat och sedan var det nästan bara att lägga dem i sängen så somnade de. Jag somnade en stund i soffan, härligt.

Skrik och panik

Idag gick vi upp tidigt för att åka på ögonundersökning. Det är fjärde och sista gången vi gör detta och naturligtvis var den här gången värst. Innan undersökningen ska man ta ögondroppar ca 1 timme innan. Jag hade ringt för någon vecka sen och kollat jag kunde ge dropparna hemma, det var inga problem. Jag frågade också om vi skulle komma den tid som stod på kallelsen även om jag hade gett dropparna, det skulle vi. Vi blev uppropade en halvtimme efter utsatt tid bara för att få ögondoppar, när jag förklarade att vi redan tagit dem fick vi sätta oss och vänta och vänta. 1,5 timmar senare var det vår tur. Under tiden vi väntade gick jag på jakt efter en micro så barnen skulle vara mätta och nöjda innan undersökningen.

Tillslut blev det vår tur. Vi hade med oss glukos som de fick i munnen. Med A tog de tid på sig och öppnade ögonen med fingrarna men när det var F:s tur tog de bomullspinnar istället. Hon skrek förtvivlat trots socker, napp, handhållning och lugnande prat. Naturligtvis tog hennes undersökning dubbelt så lång tid eftersom hon kämpade emot så. Efteråt var hon alldeles svettig och jag kände att mina egna tårar inte var långt borta. Hennes ögon var alldeles svullna och röda, det ser hemskt ut men hon verkar inte ha ont som tur är.

Ända sedan de föddes har jag haft dåligt samvete och känt mig skyldig för alla undersökningar och provtagningar de varit tvungna att gå igenom. Det var extra jobbigt i början på neo när de kom från magen till en massa slangar, nålar och folk som höll på med dem hela tiden. Jag har väldigt svårt att tänka tillbaka på den här tiden för det känns som det var mitt fel att de kom för tidigt, även om man inte vet varför det blev som det blev.

Efter detta sov de i vagnen under tiden som vi åt lunch på Ikea. Köpte ett billigt täcke som jag ska lägga under babygymmet så det blir lite mjukare att ligga där. Passade också på att köpa Ikeas supergoda lussekatter, nästan godare än hembakta. Sedan storhandlade vi och åkte hem till soffan för att mysa.

Imorgon blir det tidig morgon igen, då är det bvc. Håller tummarna för att A gått upp i vikt som hon ska. Förra veckan var hon inte så sugen på att äta men det har blivit bättre.

Mat och mys

Sedan vi slutade med sondmatning och tvillingarna själva får bestämma när och hur mycket mat de vill ha har de dragit ut på tiden mellan målen. Det är vi väldigt tacksamma för, istället för att sova 1-1,5 timmar mellan målen får vi nu sova 3-4 timmar, vilket är fantastiskt. Igår försökte vi få till sista målet vid 23 då blev det bara en gång vi behövde gå upp på natten.

Idag har vi myst i sängen nästan hela dagen.Växlade så jag hela tiden hade en bebis sovande på mig, det är så rofyllt att ha dem nära. Jag tittade på några avsnitt av Grey's Anatomy. Jag följde den serien för några år sedan men så slutade jag titta. Nu passade det bra att börja titta igen.

En arbetskamrat hörde av sig och ville se bilder på underverken. Det är så kul att många är nyfikna och hör av sig. Saknar den sociala biten med att arbeta även om det är fantastiskt att få vara hemma.
På eftermiddagen blev det en liten promenad i solen. F somnade direkt men A var vaken hela vägen. När vi kom tillbaka satte jag mig på trappan med A i famnen och njöt av några små solstrålar.

Imorgon ska vi på ögonundersökning för fjärde gången. Det är lika otäckt varje gång, även om barnen tar det bra och allt varit perfekt hittills.

Början

Jag älskar att skriva men har aldrig bloggat förut. Efter att ha blivit mamma känner jag att det är mycket jag vill komma ihåg men minnet räcker inte till. Därför tänkte jag att en blogg är det perfekta stället att skriva ned stort och smått som jag vill komma ihåg och kanske även dela med mig av. Det är stort att vara mamma, ansvaret är enormt, det dåliga samvetet har inga gränser när jag råkar göra något fel eller är långsam och de är snabba med att tala om sitt missnöje, men kärleken till dem är verkligen gränslös. Jag vill skriva om min (eller vår vardag) och om resan till fler barn. För fler barn står högt upp på önskelistan. Jag vill så gärna få vara med om en fullgången graviditet (även om det inte finns några garantier för att det blir så) och dessutom är det fantastiskt roligt att vara mamma.